Här kommer jag allt eftersom lägga ut spännande artiklar, inlägg och annat som kan vara roligt och läsa.
Här kan ni läsa en studie om lugnande signaler hos hund. ”Analysis of the intraspecific visual communication in the domestic
dog (Canis familiaris): A pilot study on the case of calming signals” Kopiera hela namnet och klistra in i er sökmotor för att få upp hela artikeln.
Vill varmt rekommendera denna bok om hundens signaler. Canis Natura fick den upptryckt på nytt och finns nu och och köpa hos dem! Här kan du köpa den.
En intressant review om ljudrädsla hos hund och de mest effektiva metoderna för att arbeta med dessa.
Hundens känslor
Något som ligger mig väldigt varmt om hjärtat är hundens känslor och språk. Det gäller att vi ägare kan se och förstå hundens kommunikation och känslolägen för att verkligen kunna ge dem de bästa förutsättningarna för att lyckas.
Hundar har ett utvecklat känsloliv som styrs av deras biologiska och neurala system.
Hundar uppvisar tydliga uttryck för olika känslotillstånd. Exempelvis kan de visa rädsla genom att kura ihop sig, dra öronen bakåt och slinka undan. Aggression kan uttryckas genom spänd kroppshållning, upprest päls och morrande. Glädje uttrycks genom svansslajdande, avslappnade muskler och glädjetjut.
Studier har visat att hundar kan utveckla känslomässiga band och anknytningar till andra individer. Ett exempel på det är att hunden kan uppleva separationsångest när de skiljs från sina ägare eller familjemedlemmar.
Forskningen tyder också på att hundar har en förmåga till empati och kan uppleva närliggande känslor när de observerar andra hundars eller människors emotionella tillstånd.
Hur uttrycker hunden sina känslor?
Kroppsspråk och ansiktsuttryck:
– Hundar använder sig i högre grad av kroppsspråk som svansrörelser, öronpositioner, tungrörelser, ögonrörelser och pälsresning för att uttrycka känslor.
Vokalisering:
– Hundar kommunicerar känslor genom glädjeskall, morranden, ylanden och andra vokala uttryck.
Känslointensitet:
– Hundar uppvisar ofta mer intensiva, kortvariga känsloutbrott.
Socialt kontextberoende:
– Hundar reagerar mer direkt och situationsbundet på känslostimuli i sin omgivning.
Känslominne:
– Hundar har ett mer episodiskt och sensoriskt känslominne knutet till specifika händelser.
Hundar har generellt väldigt lättlästa signaler. Vissa hundar har dock med olika erfarenheter fått minska ner sitt språk på grund av människans krav. Ett tydligt exempel är när människan säger åt hunden när den morrar. Konsekvensen av detta blir att hunden sakta men säkert tar bort denna funktionen eftersom den ändå inte fungerat och därmed går ”direkt” på att hugga. Här upplevs de nog i mångas ögon att hunden hugger ”utan förvarning” men så är givetvis inte fallet. Hunden har högst troligt visat massa signaler men utan just morret som i våra öron är den absolut tydligaste signalen.
Hunden är också väldigt bra på att anpassa sina signaler snabbt till olika situationer vilket underlättar sociala interaktioner. Däremot har hundar lite sämre förmåga att reglera och dölja sina känslor utifrån sociala sammanhang.
När en hund upplever obehag genomgår den ett fysiologiskt förlopp som involverar flera reaktioner i kroppen. Detta sker i hundens nervsystem och är kopplat till det sympatiska nervsystemet. Detta är alltså en icke viljestyrd reaktion. Här nedan listar jag några av hundens fysiologiska förlopp vid obehag:
Stressrespons: När hunden upplever obehag, aktiveras dess stressrespons. Detta innebär att kroppen frisätter stresshormoner som adrenalin och kortisol. Dessa hormoner ökar hjärtats aktivitet, andningen och blodcirkulationen för att förbereda hunden för en eventuell fara eller flykt.
Ökad andning: Hundens andning kan öka när den känner obehag. Detta kan vara en följd av ökad ångest eller stress. Hundens andning kan bli snabbare och ytligare än normalt.
Muskelanspänning: När hunden känner obehag kan dess muskler bli spända. Detta kan vara en reaktion på stress och en förberedelse för att hantera en eventuell fara. Muskelanspänningen kan vara märkbar genom att hunden håller sig stel eller stram.
Förändrad hjärtfrekvens: Hundens hjärta kan börja slå snabbare när den upplever obehag. Detta är en del av den fysiologiska stressresponsen och syftar till att förbereda hunden för att hantera situationen.
Förändrad aptit och matsmältning: Obehag kan påverka hundens aptit och matsmältningssystem. Vissa hundar kan förlora aptiten helt och andra kan bli mer törstiga. Det kan också påverka hundens tarmrörelser och leda till diarré eller förstoppning.
Ökad alertness: När hunden känner obehag blir den ofta mer vaken och alert. Den kan vara mer uppmärksam på sin omgivning och reagera snabbt på eventuella faror eller hot.
Det är viktigt att notera att hundars reaktioner på obehag kan variera och att det är viktigt att vara medveten om individuella skillnader och känna igen tecken på obehag hos ens egen hund.
Nervsystemet
Centrala Nervsystemet
Hjärnan – The big boss kan vi säga. Detta är den del av nervsystemet som tar emot signalerna som ryggmärgen skickar ut och bestämmer hur responsen ska utföras.
Amygdala – Denna delen av hjärnan har en central roll i att förstå hur det neurala systemet fungerar när det kommer till känslominnen. Det är en del av det limbiska systemet. Amygdalan är den del av hjärnan som skapar just känslominnen, både positiva och negativa. Amygdalan är enormt snabb med att svara på stimuli som kräver snabba beslut och det är den som beslutar att det sympatiska nervsystemet ska kicka igång. När man pratar om signaler till amygdalan pratar man om låg och hög väg. Den låga vägen kallas ibland även för rädsloreaktionernas väg. Detta är kopplingen mellan amygdalan och thalamus (hjärnans omkopplingsstation). Detta innebär att om individen utsätts för något som kan vara direkt livshotande kommer amygdalan via den låga vägen skicka ut en respons på hur kroppen ska reagera och en fysiologisk stressrespons skapas. Den höga vägen är den väg som gör att hjärnan istället tar ett beslut om vilken respons som ska utföras. Detta beslut tas då i pannloben. Den höga vägen tar dock längre tid och direkt olämplig vid en situation där kroppen behöver reagera per automatik eftersom det kan handla om liv och död.
Ryggmärgen – Hjärnans högra hand. Den tar emot signalerna och skickar vidare dessa till hjärnan för bearbetning. Det är även här reflexerna sker. Det innebär att ryggmärgen ”tar egna beslut” utan hjärnans inblandning. Först när responsen är skickad till kroppen för åtgärd kommer hjärnan få information om vad som hänt. Det är detta som medför att man snabbt kan svara på ett kraftigt hot utan medvetenhet.
Perifera nervsystemet
Här har vi alla andra delar av nervsystemet som inte är hjärnan eller ryggmärgen. Det vill säga samtliga nervbanor i hela kroppen. PNS är i sin tur uppdelad.
Sensoriska nervsystemet – Det vi känner till exempel värme, kyla, smärta osv.
Somatiska nervsystemet – består av det motoriska och autonoma nervsystemet.
Motoriska nervsystemet – Kopplingen mellan hjärnan och skelettmuskelaturen, dvs de muskler vi med vilja kan styra.
Autonoma nervsystemet – De nervsystem som styr de inre organen och musklerna (tex hjärtmuskeln) som man inte kan styra med viljan.
Det autonoma nervsystemet är i sin tur uppdelad på det parasympatiska och sympatiska nervsystemet.
Parasympatiska nervsystemet – Kroppens egna broms. Detta nervsystem får kroppen att sänka pulsen, minskar hjärtgrekvensen och ser till att matsmältningen funkar m.m.
Sympatiska nervsystemet – De nervsystem som kopplas på vid fara. Det ökar kroppens puls, vidgar luftvägar och förbereder kroppen för att fäkta eller fly.
Det parasympatiska och de sympatiska nervsystemet är varandras antagonister och arbetar ständigt med att upprätthålla en god balans i kroppen. Skulle inte det parasympatiska nervsystemet få en ärlig chans att arbeta på att lugna kroppen så kommer en långtidsstress att utvecklas. Det innebär att kroppen kan utveckla både psykiska och fysiska problem.
Nervsystemets roll i en obehaglig situation
Så, nu när vi har koll på vad som rent fysiskt händer i hunden vid en obehaglig situation ska vi bena ut lite sammanfattningsvis vad nervsystemet har för roll i det hela.
Låt säga att hunden utsätts för en obehaglig situation. Hundens nervsystem kommer att besvara detta stimuli och en respons kommer bildas. Vilken respons som bildas och hur intensiv den är, är individuellt. Om hunden anser att det är en fara kommer det sympatiska nervsystemet kicka igång då amygdalan har bestämt det och som i sin tur talar om för hunden att den ska fäkta eller fly.
Som jag nämnde ovan har hundar ett väldigt bra känslominne, både sensoriskt och episodiskt. Detta innebär att hunden kommer koppla samman stimulit den utsattes för med tex en plats, en viss hund, en doft osv. Hunden har också här skapat en respons på detta som den kan använda sig av vid nästa gång den utsätts för samma stimuli.
Okej, låt oss nu gå igenom en obehaglig situation. Vi tar ett hundmöte som exempel.
Hunden har skapat en respons på ett stimuli. Låt oss säga att den är rädd för andra hundar för och göra det konkret.
När hunden utsätts för detta stimuli kommer kroppen svara med att det sympatiska nervsystemet kickar in. Det handlar om att fäkta eller fly för hunden.
Hunden utför sin respons för att släppa stressen och göra sig av med hotet eller så kommer den vilja fly.
När hundmötet är över kommer hunden inse att skrämselpropagandan gav resultat och den otäcka hunden ni precis mötte har avlägsnats sig. Hundens neurala respons har nu blivit starkare för just denna stimulirespons. Hunden har dessutom precis genomfört en operant betingning (mer om det längre ner).
Nästa gång hunden utsätts för samma stimuli kommer kroppen svara på det sätt som fungerar för att lösa situationen.
Vi kan ta några andra exempel på känslominnen
Hunden har gjort sig illa och måste till veterinären. Förmodligen har hunden ont och kommer undersökas, alternativt ta blodprov. Risken är stor att hunden kopplar samman smärtan den utsätts för vid undersökningen med antingen platsen, kläderna på veterinären, nån doft som finns i närheten osv. Så nästa gång hunden ska till veterinären är den rädd. Den kan vara rädd för en viss personal, platsen i sig eller till och med kläderna personalen har på sig. Hunden har helt enkelt skapat en reaktion på stimulit.
En annan händelse är att man klipper klorna och råka klippa i pulpan. Detta medför i regel smärta för hunden och kommande kloklippning kommer eventuellt vara mer känslomässigt utmanande för hunden än vad det va innan denna incident. Hunden har kopplat samman kloklippning med smärta.
Hunden blir attackerad av en lösspringande hund av en viss modell. Plötsligt är din hund rädd för andra hundar generellt eller kanske bara hundar som ser ut som just den hunden. Hunden har med andra ord kopplat samman främmande hund med obehag.
Skulle det nu vara så att hunden utsätts för detta stimuli många gånger och även då svarar på de sätt hunden lärt sig fungerar för att hantera situationen kommer denna koppling rota sig starkare och starkare i hundens nervsystem för varje gång som stimulit och responsen kopplas samman. Som jag också nämnde ovan reagerar hunden väldigt kortvarigt men intensivt på sina känsloutbrott. Detta medför att allt går väldigt snabbt, likaså responserna.
Rödljuset
En förklaringsmodell jag använder mig av och jobbar utifrån är det så kallade rödljuset. En liknande modell är stresstrappan. Stresstrappan är bra och använda när man behöver gå ännu mer på djupet med de olika stegen. Men här tänkte jag lite kortfattat beskriva just rödljuset.
Ett bra sätt och se vilken stressnivå hunden har är och ge godis och se om den kan ta den eller inte. Alla hundar har matmotivation, annars skulle de inte överleva. Upplever däremot hunden miljön som stressfull så kan de upplevas kräsna, men i själva verket är det kanske så att den lider av stress inombords då det inte alltid är uppenbart.
Hundens kommunikation och språk
Hundens kommunikation är väldigt komplext. Med enormt många kombinationer kan hunden få fram sitt budskap. Det är väldigt viktigt att man ser till helheten och sammanhanget när vi ska tolka våra hundar.
Hunden har fyra olika sätt att få fram sin åsikt på.
Visuella signaler – dessa signaler är användbara när mottagaren av signalen kan se hunden.
Akustiska Signaler – praktiska på långa avstånd eller när mottagaren inte kan se eller uppmärksammar hunden. Kan också användas för att förstärka andra signaler.
Fysiska signaler – används när mottagaren och hunden helt enkelt är på samma plats och kan kommunicera genom fysisk interaktion.
Kemiska signaler – Dessa är främst feromoner och olika hormoner. Kemiska signaler är användbara för att beskriva vem man är, vart i den sexuella cykeln man befinner sig osv. Dessa sitter ofta kvar länge och därmed kan de nå fler mottagare. En nackdel med Kemiska signaler är att dessa också frisläpps omedvetet, tex vid rädsla. Dessa signaler frisläpps i hundens olika körtlar som man finner i munnen, analen, nacken, svansen och tassarna. De kemiska signalerna går inte via luktbarken, detta medför att hunden inte uppfattar dessa som dofter. Dock har de ändå en väldigt stor påverkan på hunden. Det dem istället gör för att tolka dessa signaler är att de slickar eller flemar.
Svansen
En hunds svansviftning kan indikera olika saker beroende på sammanhanget och hur svansen rör sig. Här är några möjliga betydelser av svansviftning hos hundar:
Glädje och entusiasm: En snabb och viftande svans som rör sig i en vid båge kan indikera att hunden är glad och entusiastisk. Detta är vanligt när hunden möter en person eller hund den tycker om, leker eller är överlycklig.
Avslappning och lycka: En svagt viftande svans som rör sig långsamt kan indikera att hunden är avslappnad och lycklig. Detta kan ses när hunden ligger ner och är avslappnad eller när den får positiv bekräftelse eller kel.
Otrygghet eller rädsla: En svans som viftar snabbt eller är hållen lågt mellan benen kan indikera att hunden känner sig otrygg eller rädd. Detta kan vara en signal om att hunden är osäker på sin omgivning eller att den upplever en stressande situation.
Aggression eller hot: En hård och stel svans som hålls högt och viftar snabbt kan vara en varningssignal om aggression eller hot. Detta kan ses när hunden är irriterad, hotad eller i konflikt med något eller någon.
Det är viktigt att komma ihåg att svansviftning inte är den enda indikatorn för att förstå en hunds känslor eller avsikter.
Lugnande signaler
Lugnande signaler är ett sätt för hundar att kommunicera och visa att de är avslappnade eller försöker minska spänning och konflikt. Hundar använder dessa signaler för att skapa harmoni och undvika konfrontation. Här är några vanliga lugnande signaler hos hundar:
● Slicka sig om munnen: När en hund blir stressad eller obekväm kan den slicka sig om munnen, även om det inte finns något att äta. Detta kan vara ett tecken på att hunden försöker lugna sig själv och signalera att den inte utgör något hot.
● Gäspa: Hundar kan gäspa även om de inte är trötta. Detta kan vara en lugnande signal för att visa att de inte är hotfulla eller aggressiva. Det är viktigt att observera om gäspningar förekommer i situationer som kan vara stressande för hunden.
● Vända bort huvudet: Om en hund vänder bort huvudet från en annan hund eller person kan det vara en signal om att den inte vill ha konfrontation eller uppmärksamhet. Det kan vara ett sätt för hunden att försöka minska spänningen i situationen.
● Sänka kroppshållning: Att sänka kroppshållningen och göra sig mindre kan vara en signal om att hunden försöker visa att den inte utgör något hot. Det kan vara en reaktion på en stressande situation eller ett sätt att undvika konflikt.
Det är viktigt att förstå och respektera dessa lugnande signaler hos hundar för att skapa en trygg och harmonisk miljö för dem. Det är också viktigt att vara uppmärksam på individuella skillnader och förstå att inte alla hundar kommunicerar på samma sätt.
Hundar kommunicerar huvudsakligen genom sitt kroppsspråk, vilket innefattar ansiktsuttryck, kroppshållning, ögonrörelser, öronposition och svansrörelser.
Ansiktsuttryck:
– Ögonen: Hundens ögon kan ge mycket information om dess känslomässiga tillstånd. En avslappnad hund har mjuka och avslappnade ögon, medan en hund som är rädd eller hotad kan ha vidöppna eller stirrande ögon. Ögonvitorna syns mer vid en obekväm situation.
– Munnen: En av de tydligaste indikatorerna på hundens känslor är munnen. En avslappnad mun med halvöppen eller lätt hängande läppar kan visa att hunden är avslappnad eller nöjd. En hund som visar tänderna genom att dra upp läpparna kan vara aggressiv eller rädd.
– Öronen: Hundens öronposition kan indikera dess sinnesstämning. Upprättstående och riktade öron kan visa att hunden är uppmärksam eller intresserad. Om öronen är nedåtriktade kan det indikera att hunden är rädd eller osäker.
Kroppshållning:
– Hållning: En avslappnad hund har en neutral och avslappnad hållning. En hund som är rädd eller hotad kan ha en sänkt eller ihopdragen kroppshållning.
– Rörelser: Hunden kan använda olika kroppsrörelser för att uttrycka sina känslor. Till exempel kan en hund som rör sig långsamt och försiktigt kan vara rädd eller osäker.
Det är viktigt att observera och tolka hundens kroppsspråk i sammanhanget. Det kan vara svårt att generalisera hundars språk, eftersom varje individ kan ha unika uttryck och variationer. Det är också viktigt att komma ihåg att hundars språk kan variera mellan olika hundraser.
För att förstå hundars språk på ett mer vetenskapligt sätt kan man läsa mängder av studier som gjorts inom ämnet. Jag kommer då och då lägga ut spännande läsning under fliken för spännande läsning. Det finns forskning och vetenskapliga studier som undersöker hundars språk och känslouttryck, vilket kan ge mer detaljerad information om hur hundar kommunicerar och vad deras olika uttryck betyder.
Operant betingning
Operant betingning innebär att hunden kopplar samman/associerar ett beteende med en konsekvens (förstärkning eller bestraffning) som får beteendet att öka eller minska. Det sker alltså en inlärning. Man brukar prata om de fyra konsekvenserna. Där finner vi positiv och negativ förstärkning samt positiv och negativ bestraffning.
Positiv förstärkning
När man tillför något för att förstärka ett beteende, till exempel godis.
Negativ förstärkning
När man tar bort något för att förstärka ett beteende, till exempel tar bort något obehagligt.
Positiv bestraffning
När man tillför något för att minska ett Beteende, till exempel våld.
Negativ bestraffning
När man tar bort något för att minska ett beteende, till exempel belöning.
Klassisk betingning
Klassisk betingning sker automatiskt med hjälp av reflexer. Detta sker när två stimuli kopplas samman, till exempel ljud och doft. Till exempelt att ljudet av matskål betyder mat eller ljudet från klickern betyder godis.
Motbetingning
Motbetingning är en teknik som syftar till att ändra en individs känslomässiga reaktion på en särskild stimulus. Genom att para ihop den ursprungliga stimulusen med en ny respons kan den ursprungliga känslomässiga reaktionen förändras. Det vill säga, vi ändrar individens känsla och och förändrar kopplingen i hundens nervsystem och skapar nya responser på olika stimuli.
Som jag tidigare nämnt är det i det limbiska systemet allt sker, närmare bestämt amygdalan. Detta kan vara en rätt envis rackare och förändringar kan vara jobbiga och för att kunna övertyga det limbiska systemet om hur nya responsen ska se ut kommer man behöva repetera upprepade gånger. Tillslut kommer det limbiska systemet att gå med på en förhandling om förändring och därefter kan de gamla responserna suddas ut och bytas ut mot nya.
Processen går till på följande sätt:
1. Identifiera den ursprungliga stimulusen som framkallar en oönskad känslomässig reaktion. Detta kan exempelvis vara rädsla för andra hundar, människor eller ångest inför sociala situationer. Men det kan även vara jakt, överdriven glädje och andra situationer där hunden går upp i stress.
2. Exponera hunden för den ursprungliga stimulusen i en kontrollerad miljö och registrera den känslomässiga reaktionen. Detta är den ursprungliga betingningen. Här gäller det att gå försiktigt fram och hela tiden studera din hund. Hur långt bort/nära behöver triggern vara för att det ska bli jobbigt? Det är viktigt och fånga sin hund innan hunden går upp i gult känsloläge och jobba på att hela tiden hålla sig på grönt.
3. Introducera en ny respons samtidigt som hunden exponeras för den ursprungliga stimulusen. Detta kan vara en super lockande godbit, fysisk beröring eller positiv social interaktion. Personligen använder jag klicker då detta ljud är lätt att höra och lätt att koppla ihop med en respons. Men kan också använda mig av ord eller fysisk beröring. Vad som är en stark positiv belöning är 100% upp till hunden och bestämma, så prova er fram.
4. Upprepa steg 3 många gånger tills den nya responsen blir starkt associerad med den ursprungliga stimulusen. Den ursprungliga känslomässiga reaktionen försvagas då successivt. Detta är något man kan behöva påminna hunden om under hela dens liv, beroende på utgångsläge. Sen får man inte glömma att genom hela livet kommer man utsättas för stressiga situationer, då kan det vara bra och påminna hunden med motbetingning.
Motbetingning har visat sig effektiv för att behandla bland annat rädsla, ångest, fobier och andra beteendeproblem. Genom att ersätta den ursprungliga, oönskade responsen med en ny, positiv respons kan hunden lära sig att hantera tidigare triggande situationer på ett konstruktivt sätt och möta den tidigare jobbiga triggern med en positiv känsla och därmed positiv respons.
Något som är viktigt och ha med sig när vi arbetar med nervsystemet är att ju mer befäst och inrotat en respons är till ett visst stimuli ju mer behöver vi jobba för att förändra responsen. Det är ingen snabb lösning men i min mening är det en hållbar lösning. Det är också av stor vikt att stressreduceringen fungerar som den ska för att vi ska kunna få till en hållbar förändring.
En annan viktig aspekt att tänka på när man jobbar med hundens stressresponser är vikten av att hjälpa hunden kicka igång det parasympatiska nervsystemet om hunden inte klarar av att utföra detta på egen hand. Detta kan tex utföras med massage av olika slag, TTouch, doga, lugna utrymmen, begränsa yttre stimuli osv.
Som jag skrev längre upp är det parasympatiska och sympatiska nervsystemet varandras antagonister. För att hunden ska känna lugn och harmoni i kroppen måste dessa samarbeta väl. När allt fungerar som det ska har vi ett balanserat nervsystem som arbetar på ett korrekt sätt.
Skvallerträning
Ni har kanske hört talas om skvallerträning? Skvallret uppstår när hunden lärt sig vad som kommer hända vid tex ett hundmöte. Detta kan vara att få en godbit. Dvs skvaller är ett inlärt beteende som skapats som en konsekvens för att vi har motbetingat.
För att komma igång med skvallerträning förutsätter vi att hunden nu har ändrat sin känsla till triggern. Det ni nu kan göra är och vänta ut hunden tills denne tar kontakt mer er för att få sin belöning, dvs hunden skvallrar.
Skvallerträning har också visats vara effektiv vid andra situationer som inte är kopplat till rädsla. Vi tar lösa promenader som ett exempel. Du vill lära din hund att när det kommer bilar, människor, vilda djur eller hundar ska hunden skvallra till dig. Här har vi kanske rent tekniskt inte ändrat hundens känsla men vi har lärt in ett önskvärt beteende, dvs komma till oss.